En TMA-olycka var femte dag

Trafikanter som kör fort, för nära och inte visar tillräcklig hänsyn. Förare som har större uppmärksamhet på sin telefon än vad som händer på och i anslutning till vägen. Förare som är påverkade av alkohol eller droger.

Det är vardagen för många vägarbetare. Arbetsmiljön är riskfylld, inte minst vid vägarbeten som inte är stationära utan som sakta rör sig framåt, så kallade intermittenta arbeten. Exempel på sådana jobb är räckesarbeten eller slåtterarbete.

För att inte personbilar, lastbilar och andra fordon ska kunna kan köra rakt in i en vägarbetsplats – och skada dem som arbetar där – skyddas arbetsplatserna med hjälp av fordon med TMA-skydd (Truck Mounted Attenuator).

– Tyvärr inträffar det återkommande olyckor där TMA-förare skadas, berättar utredaren Eva Liljegren vid Trafikverket.

Yrkestrafiken bakom hälften av olyckorna

I en aktuell studie har Eva Liljegren undersökt TMA-relaterade trafikolyckor med personskador:

• Under perioden 2003–2021 inträffade det minst 108 stycken, förmodligen fler. Tre av olyckorna var dödsolyckor.
• I 24 av olyckorna skadades TMA-föraren eller passageraren när de befann sig inne i fordonet.
  Olyckorna inträffar främst på vägar med mycket trafik och under dagtid.

I studien ingår även en mer detaljerad analys med fokus på år 2022. Den omfattar även påkörningar utan personskador:

• År 2022 inträffade 70 TMA-påkörningar, minst 13 av dem var trafikolyckor med personskador.
• Fyra TMA-förare skadades efter påkörningar och en förare som befann sig utanför TMA-fordonet omkom.
• I nästan hälften – 46 procent - av påkörningarna var det yrkestrafik som var påkörande.
  

– Jag tycker att det är obehagligt hur ofta tung trafik är inblandad i sådana här påkörningar, framför allt med tanke på att det innebär ökade risk för allvarliga personskador på såväl TMA-förare som vägarbetare, säger Eva Liljegren.

Enligt Trafikverkets regelverk ska ingen person, fordon eller föremål befinna sig i inom TMA-fordonets buffert- eller säkerhetszon, vars längd varierar beroende på trafikens hastighet. Rapporten visar dock att det inte är ovanligt att vägarbetare och annan personal vistas inom buffertzonen, trots att de riskerar att skadas allvarligt om exempelvis en lastbil kör in i TMA-fordonet.

Trafikanters beteende avgörande

Sedan 2015 är det krav att alla nyproducerade lastbilar ska ha automatbromssystem. Enligt Trafikverkets utredning verkar det dock som om automatbromssystemen inte kan detektera TMA-skydd eller vägarbetsanordningar som hinder. I de flesta fall aktiveras därför inte de automatiska bromssystemen.

Eva Liljegren menar att det inte, åtminstone inte på kort sikt, finns några enskilda åtgärder att sätta in som dramatiskt kommer att minska antalet TMA-olyckor.

– Jag tror i stället på en mängd olika insatser, varav den viktigaste kanske är bra samarbete mellan branschens olika aktörer. Alla måste göra sitt.

– Även om det är på gång många spännande tekniska lösningar, är det fortfarande viktigt att försöka påverka trafikanternas beteende. Det kommer att dröja innan alla fordon – inte minst tunga – har teknik som gör att de automatiskt anpassar sig till att de har exempelvis ett vägarbete och eller TMA-bil framför sig. Samma sak är det med geofencing, som i princip innebär ett digitalt staket runt vägarbetet som gör att det inte går att köra förbi det fortare än en viss hastighet.

Modern teknik öppnar nya möjligheter

TMA utvecklades i USA på̊ 1970-talet. Sverige blev i slutet på 1980-talet det första europeiska land att använda systemet.

– Tyvärr har det inte hänt speciellt mycket på det här området sedan dess. Samtidigt har såväl stressen i samhället som trafikmängden ökat vilket påverkar säkerheten för dem som arbetar på vägarna, säger Pär Englund som är verksamhetsutvecklare på Svevia och specialist inom områdena trafikanordningar” och arbete på väg.

– Jag tror att det är ytterst få andra yrkesområden som skulle acceptera det som nu sker ute på vägarna.
Svevia är med och utvecklar ett nytt koncept som med hjälp av radar, kameror och larm på TMA-fordon ska göra vägarbetsplatser säkrare.

– Det är bra steg framåt. Jag hoppas verkligen att det kommer att bidra till att vi får ner antalet olyckor och ökar riskmedvetenheten.