Riksrevisionen har granskat utfallet efter bolagiseringen av Svevia och Infranord

I den nu publicerade rapporten redogör Riksrevisionen för hur riksdagens ursprungliga intentioner har uppnåtts med avseende på marknaden som helhet, bolagen specifikt samt Trafikverkets beställarkompetens. Riksrevisionens övergripande slutsats är att riksdagens intentioner har uppnåtts till viss del.

– På Svevia välkomnar vi rapporten och de klargörande som den ger. Samtidigt ser vi ett behov av att bemöta vissa slutsatser, säger Joachim Hallengren.

Produktivitet och måluppfyllelse

Riksrevisionen menar att Svevia har förbättrat sin produktivitet men har haft svårt att nå sina ekonomiska mål. Riksrevisionen beräkningar visar att Svevia har en genomsnittlig produktivitetsökning på tre procent under en period på tretton år.

Vad gäller uppfyllelsen av de ekonomiska målen pekar Riksrevisionen på att Svevia nått upp till de avkastningskrav som ägarna ställde under sju av de fjorton år som omfattas av granskningen (till och med 2022).

– Att främst lyfta fram avkastning på eget kapital per räkenskapsår, men inte visa på måluppfyllelsen av exempelvis utdelningsmålet, ger inte en fullständig bild av vår förmåga att leva upp till de ekonomiska målen. Under den period som granskningen gäller har Svevia levererat på utdelningsmålet under samtliga år, ofta med stor marginal, säger Joachim Hallengren.

Den bristande måluppfyllelsen gällande avkastningen kan i de flesta fall härledas till enskilda olönsamma projekt. I rapporten påpekas det att Svevia inte utvärderar sina åtgärder kopplade till olönsamma projekt, vilket i sin tur innebär att det saknas underlag för att bedöma om bolaget arbetar effektivt för att uppnå de ekonomiska målen. Svevias uppfattning är att denna typ av uppföljning kan göras i specifika fall, men inte på övergripande koncernnivå.

– Utifrån komplexiteten i de infrastrukturprojekt som Svevia driver i olika affärsverksamheter, där kundkraven gör projekten unika, optimeras effektiviteten löpande genom noggrann projektstyrning. Erfarenhetsåterföring och tillhörande förbättrings- och utvecklingsarbeten hanteras i de enskilda projekten och i förekommande fall via bolagets internkontroll. Dessutom pågår ett ständigt arbete med att förfina rutiner och arbetssätt via Svevias ledningssystem, säger Joachim Hallengren.

För ökad konkurrens

Hur har då bildandet av Svevia och Infranord påverkat konkurrensen? I granskningen framkommer det att konkurrensen är sammankopplad med den beställarkompetens som finns på Trafikverket, snarare än hur de enskilda entreprenadbolagen agerar i samband med upphandlingar och anbudsgivning.

– Det är en analys som vi inom Svevia delar, säger Joachim Hallengren.

Riksrevisionen slår även fast att risken för korssubventioner eliminerades i och med att Svevia och Infranord bildades. Inget av de två bolagen har tagit emot finansiellt stöd från staten.